Erik Olsson och Jöran Linder, den dynamiska duon som tillsammans bildar Olsson & Linder Ljusdesign och Belysningsplanering, har hittat hem.

De arbetar helst i områden där många av oss aldrig har satt sin fot, men där en stor del av Sveriges befolkning föds, arbetar, lever och dör.

– Vi kan inte få bort de sociala problemen i miljonprogrammets bostadsområden med ljusdesign. Men vi kan göra det trevligare och tryggare för dem som bor där.

Att se Erik Olsson och Jöran Linder föreläsa är lite som att vara med på en kombinerad rockkonsert, boxningsmatch och ståupp-föreställning. Det börjar med att tung hiphopmusik ljuder ur högtalarna och fortsätter sedan i ett rasande tempo där bilder av gångtunnlar, parkeringshus, gårdar och entréer blandas med barnteckningar och bilder ur böckerna om Alfons. Detta samtidigt som föreläsarna själva flyger fram och tillbaka över scen med allehanda rekvisita.

Flera gånger i månaden är de ute och föreläser för bostadsbolag, belysningsföretag, arkitekter, och stadsplanerare runt om i Sverige. Ryktet om de båda börjar också sprida sig internationellt och Erik och Jöran är nyss hemkomna från en miniturné i Europas båda kulturhuvudstäder, Liverpool och Stavanger.

Erik Olsson och Jöran Linder sitter i ett litet, stökigt kontor på en företagsby i Jönköping. Sedan starten år 2000 har de jobbat med kunder som Vägverket, Volvo, Energimyndigheten och Svenska Kyrkan, men det var när de kontaktades av det kommunala bostadsbolaget Vätterhem i Jönköping som de hittade sin egen nisch.

Med hjälp av en relativt enkel och okomplicerad ljusdesign förvandlades det mörka torget i bostadsområdet Råslätt, Jönköpings motsvarighet till Rinkeby, till en ljus, trivsam och trygg plats.

Sedan dess har Olsson & Linder Ljusdesign och Belysningsplanering gjort sig ett namn i branschen genom att rikta in sig på en del av Sverige som länge varit försummad, för att inte säga föraktad: miljonprogrammets bostadsområden.

– Vi visste att vi ville jobba med utomhusbelysning och det här visade sig vara väldigt tacksamma miljöer, berättar Erik Olsson. Med små medel gick det att förändra mycket.

Idag har de hittat fram till en arbetsprocess som de trivs med och som de än så länge är ensamma om. De jobbar direkt mot bostadsbolagen och har en välfylld lagerlokal med armaturer, som gör att de klarar stora provbelysningar.

Den sociala dimensionen går inte att bortse från när man arbetar i förorten. Att få de boende med sig är en förutsättning för varje projekt och avgörande för resultatet.

– Vi vill hitta det som är unikt för varje område och förstärka och lyfta fram det, istället för att komma och ”klistra på” något eget. Vi försöker se varje område nästan som en person, säger Jöran Linder.

Att alla har rätt att känna en stolthet över var man bor, är något som de ofta återkommer till.

Och det är många som bor i miljonprogrammet. Enligt Statistiska Centralbyrån räknar man med att ungefär en tredjedel av Sveriges befolkning bor i de bostäder som byggdes mellan åren 1965 till 1974. Under loppet av tio år byggdes alltså mer än en miljon hyresbostäder för att möta den växande befolkningen. Många områden var arkitektritade och planerade med stor omsorg, men snabba och slarviga byggprocesser och en ökande bostadssegregation gjorde att de snabbt fick dåligt rykte.  Idag talar en del politiker om att jämna vissa miljonprogramsområden med marken, en del är redan rivna.

Jöran och Erik ser både de positiva och de negativa sidorna av förorten när de är ute och jobbar på plats. Men mest talar de om det positiva bemötandet de får. De gör alltid provbelysningar i varje område, inte så mycket för sin egen skull som för de boendes.

 – Det fyller en pedagogisk funktion, först och främst. Det är ett sätt och komma nära de som bor där och få igång en diskussion, säger Jöran.

– Många bostadsbolag gör en happening av våra provbelysningar. En gång bjöd de alla boende på kycklingkorv med bröd på kvällen när vi tände upp, sånt tycker vi är skitkul, säger Erik.

De drar sig inte för att ta hjälp av hyresgäster för att flytta på bommar, köra kranbil eller komma åt elcentraler. Vid ett tillfälle knackade de på hos en somalisk familj för att fråga om de möjligtvis fick dra el från deras vardagsrum.

– Där satt dom sedan och kollade på teve med öppen dörr mitt i vintern, berättar Jöran och skrattar.

– Sedan brukar vi alltid lära oss något själva av det också, det får vi på köpet.

Misären då, som man läser så mycket om i tidningarna? Och vandalismen, märker de inte av det alls?

Jo, visst finns den sidan också. Det händer ofta att boende, som är vana vid att betraktas som andra klassens medborgare, undrar om de är där för att sätta upp övervakningskameror. I ett nedgånget område utanför Växjö fick Jöran och Erik bära hem en missbrukande ensamstående mamma till hennes väntade tonårsson. I Liverpool var de en hårsmån från att bli rånade av ett ungdomsgäng.

Inget av det här har dock avskräckt. Snarare har Erik och Jöran stärkts i sin övertygelse att det är viktigt att möta förorten med respekt.

– För oss är det jätteviktigt att det vi gör kommer upp. Vi åker alltid tillbaka till våra områden för att se att det blev som vi tänkte oss, säger Jöran.

Erik fortsätter och berättar att det, tvärtemot vad man kanske skulle kunna tro, inte är någon slags  färgsprakande graffiti-ljusdesign de ägnar sig åt.

– Nej, absolut inte. Vi jobbar ganska ”snällt”. Det är ju annars en trend nu att ”gödsla” med ljus. Allt ska belysas, fasader, träd, entréer, gångstråk… Och så snackar man om energibesparing! Det är ett skämt tycker jag, säger han. För oss är det gestaltningen som är viktig, att inte förlora natten.

Och deras anläggningar får nästan alltid vara ifred. Det handlar bara om att tänka annorlunda. Att istället för att sätta galler framför armaturen, dölja den så att man inte tänker på att den finns där. Engagemanget från de boende bidrar också till att förhindra vandalism.

– De känner att det här är deras, att vi jobbar för dem, säger Jöran.

Förorten i all ära, men känner de sig aldrig lockade av mer glamourösa och prestigefyllda projekt?

Erik Olsson dröjer med svaret en aning.

– Så tänkte jag nog mycket innan… Det är klart att det vore kul att göra något stort och häftigt utomhus. Men jag vet inte om ett lyxhotell i Dubai egentligen är mer exotiskt än det vi gör nu.

– Nej, vi jobbar ju redan med stora projekt, säger Jöran Linder. Däremot vore det kul att jobba med motsvarande områden i Frankrike, Tyskland eller Holland, till exempel. Där bor samma typer av människor, men de har en annan arkitektur och en annan karaktär.

En annan miljö som de känner sig lockade att jobba med är alla skolor, som i många fall är rena skräckexempel när det gäller belysning.

Inte så konstigt kanske, med tanke på att Olsson & Linder är lika mycket ”ljuspedagoger” som ljusdesigners.

- Allt vi gör handlar om människor, att det ska funka och bli bra för de som finns i de här miljöerna, säger Jöran.

Med jämna mellanrum bryter de av med helt andra typer av projekt. Det kan vara konstinstallationer,  popfestivaler, barnteater eller andra kulturevenemang.

- Det finns ju sällan några pengar i sådant, säger Erik med ett snett leende.

– Vi gör det för vår egen skull, för att hitta inspiration och inte fastna i något manér, säger Jöran Linder.

Av Johanna Linder

www.olssonlinder.se