Nyheter

Studieresa till Tyskland med S:t Botvids gymnasium

I november 2015 åkte vi till Berlin för att se hur vi kan lära av den tyska handelskammaren hur de arbetar med unga personer med funktionsnedsättningar och hur de kommer ut på arbetsmarknaden.

Det blev en lärorik resa med ett späckat schema! Studiebesök på Handelskammaren, besök på dagverksamheten ”Lwerk”, möte med den biträdande rektorn Mathias Müeller och workshop med lärarna, hann vi med innan det var dags att åka hem. 

PFL_besok_lwerk

Plats_for_larande

 

 

 

 

 

Bakgrund

Projektet ”Plats för lärande” arbetar med skapa mötesplatser för skola och näringsliv att mötas.

Inom Botkyrka kommun har man sedan 2013 bedrivit ett utvecklingsarbete inom gymnasieskolorna S:t Botvid, Tumba och Tullinge i syfte att kvalitetssäkra det arbetsplatsförlagda lärandet (APL) för yrkesprogrammens elever. Under 2014 startade också gymnasiesärskolan upp sitt arbete med att utveckla kvalitén på APL. Arbetet har lett till att man har tagit fram verktyg för kvalitetssäkring, samt dokumentation och checklistor för arbetet med APL inom skolorna. Utvecklingsprojektet har delfinansierats av Skolverket. Det långsiktiga målet med APL är att få fler unga i riktiga jobb. En svårighet i utvecklingsarbetet med APL har varit att företagen och organisationerna (de potentiella arbetsgivarna) inte kommer på de aktiviteter som skolan bjuder in till – företagarna har inte tid och råd. Inför 2015 öppnade därför Skolverket upp för att ansöka medel för arbetsgivare och intresseorganisationer för att bedriva utvecklingsarbete med samma mål – flera unga i praktik och arbete, men ur ett annat perspektiv.

Projektet har beviljats medel i tre omgångar från Skolverket. I början av 2015 startade projekt och var då riktat till gymnasieskolan i Botkyrka, fordonsprogrammet, byggprogrammet och gymnasiesärskolan. I den andra omgången (1 juli till 12 december 2015) inriktade vi oss mest på Gymnasiesärskolan. Under 2016 pågår den tredje omgången som fokuserar på Gymnasiesärskolan över hela Sverige.

Vi fick information om att man i Tyskland hade kommit långt i att skapa mötesplatser mellan skola och gymnasieskolan. Det lät lockande att höra mer om. Det var den tyska Handelskammaren som var ansvarig för att dessa mötesplatser var aktiva, alltså en helt annan struktur och organisation än i Sverige. Vi började undersöka var vi kunde hitta information men det var inte så lätt att få rätt information. Tyska Handelskammaren är inte central utan uppdelad på de olika regionerna, delstaterna, alltså fanns det en massa olika förhållningssätt och olika aktiviteter. Vi valde att resa till den tyska Handelskammaren i Berlin.

Tyska handelskammaren

Den tyska handelskammaren i Berlin har ansvaret för hur yrkesskolor och näringslivet kan samarbeta. Framförallt när det gäller praktik. För att kunna genomföra det på ett riktigt och bra sätt så upprättas ett kontrakt mellan skolan, företaget och praktikanten. Företaget har speciella krav på eleven som att alltid göra sitt bästa (motivation), att följa de regler och anvisningar som finns på arbetsplatsen. Företaget måste kunna ansvara för att säkerheten är tillfredställande.

Vad den tyska handelskammaren trycker på är ordet integration. Det gör man främst i en framtagen metod kallad ”Integration - yrkesutbildning för alla”. Den bygger på att ”En utbildning av god kvalitet är den bästa grunden för starten av sin karriär”. Detta gäller för personer med och utan funktionshinder.
IHK Berlin stöder projektet ”Inklusion gelingt” "integration lyckas” (dålig översättning) som den federala regeringen och andra partner har påbörjat. Projektet syftar till att öka andelen företag som vill driva utbildning av unga människor med funktionshinder.

Dessa utbildningar (lärlingsutbildningar) är öppna för alla människor men välkomnar speciellt unga med funktionsnedsättningar. I Berlin har företag som tillhandahåller en utbildningsplats för ungdomar med funktionshinder stöd av IHK Berlin (Industri och handelskammaren i Berlin)

För att säkerställa utbildningsplatserna har paraplyorganisationer BDA, (Motsvarande Svenskt Näringsliv), DIHK (Tyska industri och handelskammaren) och ZDH (paraplyorganisation) skapat en informationssida. http://www.inklusion-gelingt.de .  Där presenteras verksamheten "integration lyckas!" för personer med funktionshinder

Där finns aktuella meddelanden och informationsmaterial för både elever (lärlingar) och arbetsgivare. Det finns också en gemensam plattform beskriven. (se längre ned)

Frågorna som, hur, vad, var visas i form av pusselbitar och det finns gott om lyckade exempel både från företaget och elevens erfarenheter.

Plattform för Inklusion Gelingt

I den gemensamma plattformen skriver man att personer med funktionshinder måste integreras på arbetsmarknaden. Ett samhälle inte bara hjälper de drabbade samhället kan också i längden tjäna på att minska kostnaderna för utanförskapet. I synnerhet för små och medelstora företag har en anställning av en person med funktionsnedsättning blivit en utmaning. Att vara annorlunda och kan tänka annorlunda betyder ofta innovation. Dessutom är personer med funktionsnedsättning ofta särskilt motiverade. De vill visa att de kan och att deras arbete förtjänar uppskattning.

I den gemensamma plattformen kan man som arbetsgivare få information och kunskap om följande tema:

Vad vill det tyska näringslivet?

Näringslivet vill främja attitydförändringar och därmed integrationsprocessens och bygga broar för människor med funktionsnedsättningar i utbildning, arbetsliv och samhälle. Paraplyorganisationer BDA, DIHK och ZDH stöder därför initiativet ”inkludering för utbildning och anställning” som Tysklands förbundsminister för arbete och sociala frågor (BMÅS)har tagit. Med sitt initiativ "integration lyckas!" vill de vädja till de företag som ännu inte har använt anställda med funktionshinder. De kan stödja företag i skapandet av inkluderande utbildning och arbetsvillkor och för att visa att olika lösningar av integration kan vara framgångsrika i praktiken.

Projektet "integration lyckas!" arbetar hela tiden med att skapa debatt och anordnar seminarier.

Vinnande strategier för sysselsättning för personer med funktionsnedsättning

”Tillsammans med framgång i arbetet, är inte bara titeln på dagens seminarium - det är temat för den tyska ekonomin, när det gäller integration", sade BDA:s ordförande Ingo Kramer under dialogmötet.

Det finns många arbetsgivare i detta land som frågar: Vad kan inte en elev med funktionsnedsättning? Snarare är frågan: Vad är hans/hennes speciella förmågor? Vad betyder det för mitt företag och för de anställda? Jag vill att vi alla kommer till en företagskultur som kan redovisa mångfalden som en tillgång. Vi behöver fler företag där personer med funktionshinder kan komma in.

Det biltillverkaren Audi eller krögaren McDonalds visar, med sina satsningar gällande utbildning, anställning eller fortsatt anställning av personer med funktionsnedsättning, är att det är en framgångsrik metod för att säkra efterfrågan på kvalificerad arbetskraft och för att klara av de demografiska förändringarna. "Exemplen visar att funktionshinder inte är automatiskt likställa med nedklassning och anställning av personer med funktionshinder kan ge många fördelar", säger Ingo Kramer.

Spännande tankar som känns väl igen i den svenska diskussionen.

Berlins handelskammare gav ett mycket strukturerat intryck och vad vi lärde oss var att det behövs ett departement/myndighet som verkligen tar dessa frågor seriöst.

Den tyska grund- och gymnasieskolan

Det vi såg och också diskuterade med Mattias Müller, rektor på den integrerade grundskola och gymnasiesärskolan var att det sker en förändring på synen av hur unga med funktionsnedsättning kan komma ut i arbetsliv. Han menade på att det var ett trögt arbete i Tyskland. Många är rädda att göra fel och att det har med Tysklands historia att göra. Att på något sätt ställa ”fel” krav eller att få hela gruppen funktionsnedsatta att känna sig otrygga är en oro för företagen som är välgrundad. Det dåliga kollektiva samvetet som fortfarande lever kvar i Tyskland efter andra världskrigets brott mot mänskligheten. Därför har man skapat trygga ”daglig verksamheter”, då många arbetsgivare känner sig osäkra att ta emot personer med funktionsnedsättning.

Rektorn Mathias Müeller berättade också att han inte var ekonomiskt ansvarig för sin skola, utan man äskade pengar varje läsår efter vilka behov eleverna behövde för att få så bra utbildning som möjligt. Rektorn satte sig ner med sin personal och gick igenom behovet och framförde det central och sedan styrdes budget efter det. Kanske helt omöjligt i vårt land men detta gav en annan förutsättning för pedagogerna att arbeta med sina elever. Oavsett klasstorlek var man också alltid minst en spec. pedagog, lärare och assistent i undervisningen.

Vi i Sverige har ju inte den historian men ändå går det trögt. Hur kan vi påvisa nyttan med att ta emot personer med funktionsnedsättningar? Det gäller att använda rätt argument.

Vi besökte också en mycket välorganiserad arbetsplats/daglig verksamhet i Berlin, Lwerk. Återigen slogs vi av den struktur som verksamheten var uppbyggd av. Man hade samlat olika typer av arbetsplatser under ett tak och de som arbetade där hade olika typer av funktionsnedsättning. Allt från gravt utvecklingsstörda till de som hade en lätt störning eller diagnos. Det fanns plats för alla. Om metoden att samla all under ett tak kan man naturligtvis ha olika synpunkter på. För de som har en lätt störning kan det verkligen vara frågan om en begänsning.

Tyskland har en inarbetad struktur som gör att alla med funktionshinder har en given plats på arbetsmarknaden efter förmåga, det finns redan klara trappsteg att gå och om en uppgift inte passar individen kan man med hjälp av myndigheterna lätt hitta en annan sysselsättning. Vad som verkligen slog oss var besöket på Lwerken där man tog tillvara på allas förutsättning och gjorde det till business. Oavsett vilken nivå man är på kan man alltid producera och sälja vidare, detta skapar en framåtanda för individen som också belönas för väl utfört arbete.

Slutsatser och lärdomar

Berlins Industri och Handelskammare poängterade starkt att det måste finnas riktlinjer för hur företagen ska anordna praktikplatser som kan leda till stadigvarande arbete för unga med funktionsnedsättning. Företagen bör göra en samhällsinsats, för samhällets skull men de har som företag också mycket att vinna på det.

För detta arbete finns stöd och hjälpmedel i forma av en informativ hemsida och olika utbildningar. Formulär för att skriva bindande kontrakt mellan skola och företaget och många andra insatser. Den inställningen och det stödet vill vi se i Sverige.

De betonar verkligen att detta är ett arbete att göra tillsammans, inte bara för individen och företaget utan för att det påverkar ”den tyska ekonomin, när det gäller integration”.(se ovan)

På vår workshop diskuterade vi behovet av mer styrning från myndigheternas sida för att skapa skarpare riktlinjer men också stöd till näringslivet för att kunna genomföra åtgärder som leder till anställning av personer med funktionsnedsättning. Vi efterlyser mer struktur och enkla och begripliga riktlinjer.

 

 

Äldre nyheter