Arkitektbyrån som bygger på hållbarhet
Kaminsky Arkitektur är erkända för sin starka positionering inom hållbarhetsfrågor, och en aktiv röst i samtidsdebatten.
SVN möter Joakim Kaminsky och arkitektbyrån som bygger på hållbarhet
”Allt för länge har arkitektur setts som en yta, dekorationer som kan läggas till i slutet av en process, istället för att se den som ett kraftfullt verktyg som kan förbättra vår värld” säger ägaren Joakim Kaminsky och fortsätter ”Vi vill rita byggnader som gör människor lyckliga och har ett minimalt ekologiskt fotavtryck. Med engagemang och professionalism skapar vi mervärden för våra kunder.”
Kaminsky Arkitektur, som startade 2007, är en internationellt prisbelönt arkitektbyrå med utmärkelser vid exempelvis Green Dot Award, MIPIM Awards och World Architecture Festival. De har vunnit flera öppna internationella arkitekttävlingar såsom Strandbaden i Falsterbo, Kjøpmannsgata i Trondheim och Flensborgarhöfn i Reykjavik. Joakim Kaminsky har även tilldelats Carl Larsson-stipendiet samt Ung svensk form. Han har en bakgrund som arkitekt på UN-Studio och Wingårdhs. Joakim undervisar regelbundet på Chalmers Arkitektur och har även gästat arkitekturhögskolorna i Stockholm, Lund, Århus och Trondheim.
Berätta om hur ni kom igång, Joakim - hur har branschen utvecklats sedan ni startade som Kjellgren Kaminsky arkitekter?
Fredrik Kjellgren och jag startade företaget med hållbarhet som värdegrund – vi hade det ju med oss sedan barnsben - och det har fungerat bra. Företaget har växt organiskt sedan 2007 och består nu av 55 medarbetare i Göteborg och Stockholm. Fredrik lämnade kontoret 2021 och jag tog över och driver hela verksamheten nu. Från vårt tidiga intresse och engagemang i nätverket Super Sustainable Cities, har utvecklingen verkligen tagit fart i hållbar riktning. Nu efterfrågar beställarna faktiskt hållbarhet! Visserligen är en del av denna efterfrågan lite av ”greenwashkaraktär” men idag får vi mycket större stöd för de hållbarare förslagen.
”Vi har sett branschen gå från att bara fokusera på energifrågor, till att bli mer medveten om materialval, och på senare år en ökad folkbildning. Nästa steg är klimatdeklarationer.”
Hur tror du branschen kommer förändras i o m klimatdeklarationerna?
De kommer att få en stor effekt på branschen. Hur mycket beror på hur snävt gränsvärdena för en byggnads CO2-belastning sätts – och vad påföljden blir om man inte uppfyller kraven! Men det kommer att bli kännbart, när plötsligt betong, stål, aluminium mm blir väldigt dyrt att välja.
Riskerar vi att tappa bort den sociala hållbarheten med det ökade klimathotet och fokus på det i byggprocesserna?
Det är alltid en risk att vi glömmer social hållbarhet. Att mäta en byggnads CO2-belastning är ju trots allt mycket lättare än att mäta livskvaliteten hos dem som bor där, eller hur byggnaden påverkar folk i dess närhet. Vi vet dock att estetiskt tilltalande arkitektur påverkar oss positivt, likaså grönytor. Och de faktorerna kan vi absolut jobba med.
Vilka material kommer vi bygga hus av i framtiden?
Som arkitekt vill man gärna välja det mest estetiskt tilltalande materialet, men framöver behöver vi väga in miljöaspekter mycket mera. Då blir material som betong och metaller väldigt ”dyra” på CO2-kontot, vilket kan få oss arkitekter att byta ut dem där det går.
Förtätning eller glesare byggande, vad förespråkar du?
Det varierar från plats till plats. Vid förtätning pratar man mest om bebyggd miljö, men vi kanske borde förtäta den gröna miljön också? I samarbete med landskapsarkitekter kan vi skapa biologisk mångfald på fler platser.
”Riv inte – renovera istället!”
Vi arkitekter kan hjälpa till att ställa om befintlig byggnation som inte längre fyller sitt syfte. Tänk på hur stor del av kontorsytan som står tom fortfarande… Rivning är väldigt klimat-osmart. Visserligen börjar branschen vakna för att återanvända material, men vi är inte riktigt där ännu.
Vad är roligast att rita, tycker du?
Kvalitet, hellre än kvantitet! Bra projekt kommer med bra beställare! Jag tänker exempelvis på Garveriet och Equmeniakyrkan i Floda. Engagerade beställare leder till intressantare och ofta bättre projekt. Ett annat exempel är ETC:s crowdfundade bostadshus i Västerås. Där ges fler människor möjligheter att bo hållbart, och samarbetet mellan ETC och oss har direkt påverkat den utvecklingen. Hittills är 80 miljoner kronor insamlat!
Vad tycker du är bra med medlemskapet i SVN?
SVN ordnar bra events tillsammans med sina medlemmar, och når en bredd av verksamheter och personer. Det är intressant att nå för oss nya målgrupper och kunna medverka t ex i Almedalen, och nu snart i ett gemensamt seminarium om klimatdeklarationer för byggnader. Det här ger oss både perspektiv och nya idéer.