Goda exempel

Hur gör våra medlemmar?

Social Venture Network har en stor bredd på våra medlemmar, stora  som små och från olika branscher. En del har nyligen börjat arbeta långsiktigt med CSR och en del har haft ett CSR-tänkande med från början.

Här presenterar vi några medlemmar från helt olika branscher. De kan synas olika, men har åtminstone något gemensamt, de utmanar rådande värderingar och strukturer på en marknad som domineras av ett fåtal stora aktörer. De vågar gå egna vägar, ta nya initiativ och visar att man inte behöver göra som alla andra för att lyckas. De erbjuder något mer än de konventionella företagen inom respektive bransch.

Med CSR i ryggraden

”Med CSR i ryggraden” så beskriver Carl Horn af Rantzien  grundare av Granular, affärsidéen med det globala företaget .

Vad gör Granular?  De producerar ett naturligt sötningsmedel  som heter Stevia, under varunamnet Real Stevia, till den globala mat- och dryckesindustrin. Stevia Rebaudiana är en ört som ursprungligen kommer från Paraguay och ur den utvinns det kalorifria och naturliga sötningsmedel et som är på väg att tränga ut de syntetiska sötningsmedlen.

Förutom i Sverige finns Granular i Paraguay och Kina.

På vilket sätt sitter CSR i ryggraden hos Granular?  Det är lika viktigt att tillverkningen går till på ett etiskt och ekologiskt hållbart sätt, att affärsrelationerna är långsiktiga och jämbördiga, och att man deltar i den lokala sociala utvecklingen. Kombinationen av en bra produkt, och en företagskultur som genomsyras av CSR är huvudmålet för Granulars verksamhet.

Hur gör Granular? Med etiskt och socialt ansvar, säkras företagets långsiktiga framgång samtidigt som man bidrar till affärsmässig och samhällelig nytta. Produktionen sker på ett hållbart och miljövänligt sätt. Granular erbjuder marknaden naturliga, biologiskt nedbrytbara produkter. Man använder inga giftiga kemikalier i utvinningsprocessen och strävar efter att ha så liten negativ påverkan på miljön som det är möjligt. Ett led i denna strävan är Sydamerikas första ”zero-impact” Stevia-raffinaderi som byggs i Paraguay 2010. Raffinaderiet blir självförsörjande med energi med hjälp av biogas, värmeåtervinning och solceller. I Kina bygger man för närvarande ett nytt raffinaderi, som utnyttjar värmepumpsteknik, för att slippa använda brunkol som energikälla.

CSR och hamburgare, går det?

För att vara en kedja av hamburgerrestauranger, är Max något av en särling. Först blev man rikskändisar för att man konkurrerade ut McDonalds i Luleå och Umeå i början av nittiotalet. Sen har man satsat hårt på att rycka åt sig ledartröjan i svenskt CSR-arbete. Man har arbetat sig igenom hela konceptet med början i den egna produktens kvalité. När larmet om transfetter kom, satsade man på att lyfta bort dessa från restaurangens produkter. Sen tittade man över fettet överhuvudtaget. Därefter har man stegvis utvecklat sitt CSR-engagemang. År 2007 bestämde man sig för att profilera sig som ett CSR-företag och 2008 startade man genomförandefasen med en analys av företagets miljöpåverkan, som sedan har resulterat i att Max klimatkompenserar genom trädplantering för den påverkan deras produkter har på miljön. Dessutom kommer all el numera från vindkraft.

För att öka möjligheterna för personer med funktionshinder att komma in på arbetsmarknaden har man tecknat ett avtal med Samhall i Västerbotten. Målet är att man senast 2012 ska anställa 200 personer med funktionshinder. Max har nu deklarerat att man lämnar CSR, för att gå vidare med någonting som kallas för ”det hållbara företaget”. Det hållbara företaget ska vara etiskt, inte belasta miljön, socialt engagerad där man verkar och …? Ja, det ska bli spännande att se vad Max kommer att göra och vilka mål och strategier man väljer för att bli ett hållbart företag.

En bank som är mer än pengar

Dubbeltydligheten i namnet Ekobanken är ingen otydlighet, det handlar om såväl ekologi som ekonomi. Enligt, ordboken handlar ekonomi om att hushålla, ett begrepp som är användbart när det gäller naturens tillgångar samt hushållens och företagens resurser. Banken startade 1998 och har på dessa dryga tio år visat att det går att bedriva bankverksamhet som är etisk, ekologisk och ekonomisk försvarbar. Banken var inte i närheten av den finanskris eller de bonusskandaler som avslutade 2008 och inledde 2009. Varför? Man är transparent, all utlåning offentliggörs, man är stabil, endast insatta medel lånas ut. De grundtankar som banken vilar på är tre: Man vill främja ett fritt skapande socialt och kulturellt liv som bidrar till att utveckla en lokal hållbar utveckling. Nya tankar och idéer ska kunna prövas.

Människans förmågor ska kunna förverkligas med hänsyn till människors lika värde, hennes rättigheter och skyldigheter. Därför finansierar man företag som arbetar med rättvis handel, som ser till djurens rätt, som står utanför det konventionella banksystemet, etc.

Hur varor och tjänster produceras är den tredje grundpelaren. Det ska svara mot behov och det ska vara hållbart utefter naturens förutsättningar.

Ekobankens verksamhet svarar mot ett behov och en växande insikt om ekonomins, hushålllningens, betydelse för hur vårt framtida samhälle kommer att bli. Kombinationen av en ”konservativ” syn på hur bankverksamhet bör bedrivas med nytänkande och entreprenörskap, är ganska unik inom den finansiella sektorn.

Konsten att bygga långsiktigt!

Di­part är ett bygg­fö­re­tag med lite över hund­ra an­ställ­da med hem­vist i Nac­ka. Ge­nast när man be­sö­ker de­ras hem­si­da slås man av, att det är and­ra sa­ker än be­tong, snabb­het och lå­ga pri­ser som är det för­härs­kan­de. Själv­klart står kva­li­té, kund­nöjd­het och eko­no­mi i cent­rum för fö­re­ta­get. Men på sam­ma ni­vå är ock­så sam­hälls­an­svar och med­ar­be­tar­ska­pet. Till­sam­mans ut­gör de Di­parts kärn­vär­den.
Man kan tyc­ka vad man vill om kärn­vär­den och hur de ut­trycks, men hem­lig­he­ten, som knap­past är så hem­lig, be­står i att kärn­vär­de­na ta­gits fram i en ge­men­sam pro­cess, där al­la an­ställ­da del­ta­git och bi­dra­git. Del­ak­tig­he­ten har ock­så ge­ne­re­rat an­svar.